Johan Gustaf Sandberg, född 1782, död 1854, var målare; han var professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845?C1853. Sandberg ägnade sig främst åt historiemåleri, med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia. Hans främsta verk inom detta område är kalkmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Han målade också en mängd porträtt. Sandberg blev 1794 elev i konstakademins principskola och 1801 i antikskolan, lärde samtidigt musik och klaverspelning och tjänade pengar genom lektioner och genom arbete på kungliga teaterns dekorationsmålarverkstad. Under den följande tiden slöt han sig till den opposition mot akademin, som hade sin medelpunkt i "Sällskapet för konststudium". Tvisten med akademin lade sig snart, Sandberg valdes till ledamot 1821 och blev ordinarie professor 1828. Däremot hade han aldrig tillfälle att göra den för äldre tiders konstnärer obligatoriska studieresan till södern. Han utförde teckningarna till praktverket "Ett år i Sverige" (1827 -35) med bilderna graverade under Christian Didrik Forssells ledning och texten skriven av Anders Abraham Grafström. Under upprepade sommarvistelser på Säfstaholms slott målade Sandberg folktyper och folkdräkter. Åtskilliga porträtt utförde Sandberg för det praktfulla "Galleri af utmärkta svenska lärde, vetenskapsidkare och konstnärer", som han utgav 1835?C42 (100 porträtt, litograferade av J. Cardon).   Related Paintings of johan gustaf sandberg :. | Svensk allmoge kring | Baltzar Bogislaus von Platen | king gustav vasa of sweden addressing men from dalarna in mora | Bengt Erland Fogelberg | konstkademiens modellskola |
Related Artists:
Olivier, Woldemar Friedrich
German, 1791-1859 .Painter and draughtsman, brother of Heinrich Olivier and Ferdinand Olivier. He first studied in Dessau under the court sculptor Friedemann Hunold (1773-1840), a pupil of Johann Gottfried Schadow, before teaching himself to paint. Following the return of his brothers from Paris, he toured the Harz with Ferdinand in 1810 and in 1811 moved with him, via Dresden, to Vienna. There he drew nudes and antiquities at the Akademie der Bildenden Kenste. In 1813-14 he participated in the uprising against Napoleonic occupation in the Letzow volunteer corps, along with his friends from Vienna, Theodor Kerner, Joseph von Eichendorff and Philipp Veit. After Kerner fell at Gadebusch (26 August 1813), Friedrich sketched him on his deathbed (Dessau, Anhalt Gemeldegal.).
Nico Klopp
Den Nico Klopp war e letzebuergesche Moler. Hien ass den 18. September 1894 zu Bech-Maacher gebuer, an den 29. Dezember 1930 an der Stad Lëtzebuerg gestuerwen, wahrscheinlech un engem Gehirtumor, am Alter vun nëmme 36 Joer. Hie gëtt zu de postimpressionistesche Moler gerechent. Säi LiewenDen Nico Klopp koum aus dem Wënzermilieu. Hien huet d'Handwierkerschoul an der Stad besicht. Seng Eltere si frei gestuerwen. No hirem Doud, huet hie sech fräi gefillt, fir vun 1915-1920 zu Dusseldorf a Weimar Konscht ze studeieren. Well hie vun der Konscht aleng net liewe konnt, war hien, vun 1923 un, Gemengereceveur zu Reimech. Zäitweileg huet hien op Schoulen Zeechenunterrecht ginn, an huet nach en Täschegeld als Kannengerchersziichter verdengt. 1927 huet hie sech mat e puer anere Kënschtler, wei dem Joseph Kutter, dem Claus Cito, dem Auguste Tremont an anere vum Cercle Artistique getrennt, well him de Cercle ze reckstänneg war. Si goufe Sezessioniste genannt, well se 1927 e Salon de la Secession" organiseiert haten. E puer vu senge Wierker sinn am Nationalmusee fir Geschicht a Konscht an der Stad ze gesinn. Den Nico Klopp huet vill Biller vun der Musel gemoolt, bekannt si virun allem seng Biller vun der Muselbreck zu Reimech. Hien huet och Blummebiller gemoolt an dobäi hat hien eng Präferenz fir Tulpen. Ausserdeem war hien e Meeschter an Holz- a Linoschnëtter.
Berswordt Altar
German Gothic Era Painter, active ca.1400]